FlockBrudar, ParBrudar och Svinbrudar

2011-07-31 @ 17:35:03 Permalink "Frankie" Kommentarer (2) Trackbacks ()

Att brudar är lömska är ingen nyhet.. och jag börjar nu förstå varför jag gjorde det där valet i nian.. Det där valet att bara sluta hänga med sådana. Ja, sådana. Jag drar alla över en linje, det är lättast så.

Sen har vi det andra könet. Svinen. De som låtsas vara något de inte är för att sedan överraska en med sina otroligt oh-så-vackra egenskaper.




Brudar har förmågan att ogilla andra brudar som inte går i par med andra brudar. Och brudar som hellre umgås med Svinen (SvinBrudar) har förmågan att ogilla brudar som går i par. Det är sådant som skapar krig. Och alla vet att krig bara grundar sig i oförstående, ägande och tro. Dessa krig går ut på att vinna, det som nu kan vinnas. I det flesta fall, just Svinen.


Det var otroligt längesen jag själv var en brud i par.. också kallad ParBrud och FlockBrud (i fall där mer än två brudar delar allt). Det var i början av gymnasiet, då vi gick från en flock till ett par då Brud3 just hade blivit oh-så nerkärad i ett Svin med oh-så-vackra egenskaper. Då Brud1 hade genomlidit ett helt år av rent svineri från detta Svin skapade det en hel del konflikter. Där Brud2 var tvungen att ta någons parti. Och i den oskrivna regelboken för alla som hänger i flock är just ett exSvin något man ska låta bli som parbrud eller flockbrud i en flock. En liknande regel finns också för Svinen. En exBrud är något man låter bli. Självklart tog Brud2 Brud3's parti. Och hämnden började.. Utfrysning, eftersom hon redan var en del av flocken. Skulle detta skett i ett fall där Brud3 inte var en del av flocken och där Brud1 och Brud2 var parbrudar hade antagligen hämnden blivit annorlunda. Brudar är som sagt lömska och kan göra allt för att få det dom vill ha. En bruds främsta vapen är blicken.. där lägger de oftast till ett bestämt kroppsspråk och ren skär tystnad. I vissa fall kan ett falskt leende vara på plats, eller en överdrivet god komplimang. Som klingar falskhet rakt igenom.


Och var är Svinen i allt det här? Oftast helt omedvetna om det som sker runtomkring. Då Svin oftast verkar födas med inbyggda skygglappar och besitter ett alldeles för stort ego.. då allt runtomkring inte är viktigt. Kan vi SvinBrudar kanske lära oss av Svinen och sätta på ett par alldeles egna skygglappar när ParBrudar börjar bli frustrerade. Eller ska vi Brudar bara sluta lägga energi på Svinen och bli en gigantisk Brudflock istället.. där Svin bara är till för att göras barn med. Möjligheterna är oändliga, och förändring är nödvändigt. Tills dess åker mina skygglappar på.. och när ni ParBrudar bestämt er ta då tag i närmaste SvinBrud och berätta hur ni vill göra. Vi kanske kan bli vänner tillslut.




Kärlek och Rymdkramar.

Keff bok

2011-07-24 @ 21:03:50 Permalink "Frankie" Kommentarer (0) Trackbacks ()

Och benzodebuten var ett faktum. Så även de snabba dagarna jag faktiskt bestämt mig för att låta bli. Du vet när hjärtat tar extraslag mellan varje normalt slag, och när det slår så hårt att hela kroppen håller takten. Du vet när det glittrar i handflatorna av små svettpärlor och när du letar efter något du egentligen inte behöver ha, i ren manisk anda, för att bli av med rastlösheten. Måste. Hitta. Pennan. Med. Grönt. Sudd.. FÖR. ATT?
Imorgon är det läkartid, och jag har haft en riktig jävla dipp, hur ska jag förklara det? Stressfaktor gånger tio. Sista augusti måste jag bort från mitt älskade skarpnäck, och den här gången flyttar jag inte ensam. Jag har mina två tjejor. Det värsta som kan hända är att jag tillfälligt måste flytta till ett ställe där de inte får följa med. Ungefär hundra steg bak.
Jag är nollställd nuförtiden, konstig och lämnar. Krossad inombords, noll utåt. Det är svårt att förklara hur dåligt man mår och be om den hjälp man behöver när det faktiskt inte syns. På St.Göran hamnar man sist i kön utan tårar. I verkliga livet är det "inte så farligt", "skärp dig nu" och "kom hit så får du en kram"... Sånt som inte fungerar när man inte går ut på balkongen i zinken för att man är rädd för att något kan slå slint i ett söndertrasslat huvud och man bara kastar sig ut, ner i pappas fina rabatter. "Har du åkt mycket långbräda de senaste dagarna?... du vågar så mycket mer..." Nej, jag bara bryr mig inte om det kommer en bil.
Hade jag haft körkort hade jag åkt nånstans med tält och katter. Bort från allt. För jag har gett upp. Upp. Upp. Upp.

Ps. Om du mot all förmodan skulle läsa det här. Det är över nu, du avslutade mitt kapitel.. Keff bok.