Jackie Ferm
Paradise Hotel i all ära, jag har sett max tre avsnitt.. det räckte och blev över för mig. Det mest intressanta var Cimon, då han bott i samma håla som mig och gått i samma skola. Kul att man kommer ihåg människor när de blir "kända" och inte har en aning om vilka de är när de är regular people. Någonstans idag läste jag om ett bloggbråk mellan Cimon och paradisedeltagaren Jackie, jag hade bara sett henne på tv några gånger och förundrades över hennes långa ögonfransar, är de riktiga? Mamma berättade att Svartenbrandts dotter var med, jag hade ingen aning om vem Svartenbrandt var och inte visste jag att Jackie var hans dotter.
I vilket fall som helst googlade jag mig till detta bloggbråk, men fastnade för Jackies andra inlägg. Där hon skriver om sin uppväxt, om sin bror och familj och berättar kortfattat om hur det var att bo på ett behandlingshem.
Jag förundrades över att hon idag, som människa ens lever.. jag förundrades över att hon trots jobbig barndom, sjuka människor och nu också mediabråk lyckas se det bra i livet. I varje inlägg skriver hon om människor som betyder något, och det är väl det som räknas. Senast idag försökte jag peppa en vilsen 19-åring, med dåliga tankar och daglig ångest genom att säga att hon måste fokusera på det bra i livet. Det är sunt tänkande och man mår bra av det, jag önskar att jag tänkte på det varje gång jag haft ångest.. att jag kom på det lite tidigare, det är lätt att vara efterklok.
I vilket fall som helst jämnförde jag dessa två 19-åringar. Den starka "mediahoran" med trasig uppväxt som uppskattar livet och den mindre starka helgon-användaren som jag antar inte haft det lika tufft som fröken Jackie, med tanke på vad hon skrev i sin forumtråd, som bara tänker dåliga tankar om sig själv. Jag vet, det är fult att jämnföra andras mående eftersom ångest alltid är ångest och en stark känsla i alla dess grader. Men jag blev lite arg på den där 19-åriga helgonanvändaren, och jag blev arg på mig själv.. Jag vet att jag i stundens hetta oftast lyckas tänka på att "jag faktiskt inte har det värst" även om det känns så. Jag har haft en bra uppväxt, med inte bara en utan två familjer, alla mina syskon mår bra, eller iaf helt okej. Mina föräldrar lever och mår bra dom med och jag slipper trilsklas med elaka människor, baktalande och mediabråk.. Vad har jag att klaga över?! Och vad tusan har den 19-åriga helgonanvändaren att klaga över? SKÄRPNING!
Jackiejackiejackie.. Jag önskar dig allt gott i livet. AWESOOOOME!