...

Jag är fortfarande på dåligt humör, efter gårdagens puckoinsats. Idag vid middagsbordet höll jag på att spy när jag hörde de andras smaskande, jag hoppades för allt i världen att jag skulle slippa äckelfrågan "kan du diska idag?", klart som fan kom den. Jag tänker dra ut på tiden, jag orkar inte nu. Inte senare ikväll heller för den delen. Nu tänker jag inte äta middag på flera dagar, då slipper man iaf helvetesfrågan. Och om någon mot all förmodan skulle kläcka ur sig nåt sånt, kan jag svara med att jag plockar undan min egen disk, och eftersom jag inte åt middag så är inget av det där mitt. PUNKT.

Nu blir jag orolig, speciellt efter idiotläkarens uttal. Så här irriterad blir jag bara när någonting är på g, mens eller ett skov. Har ingen koll på när den förstnämnda ska komma, men det borde väl vara snart.. antar jag.. då är det alltså därför jag är så här. Förhoppningsvis. Idag blir det film iaf, jag tänkte ge tårarna en chans, jag ska kolla på "My sister's keeper"... läste i någon blogg att det är tårframkallande. Och jag har ju inte gråtit på år och dar känns det som. Det märkte jag idag när jag satte på fyran och förlossningskliniken, när mamman pressade ut en liten flicka tryckte det bakom ögonen. Det brukar faktiskt hända när jag kollar på Extreme home makeover, idag gillar jag inte såna program, jag vill gråta på riktigt. Kom även på att jag antagligen läst boken som filmen är baserad på.. Den var mycket bra. Nu ska jag stoppa i mig hjärnmeckarmeds, dö lite till.. och sen borde jag faktiskt måla, har fortfarande inte gjort det.. kanske därför känslan är kvar i kroppen.