jorah
Jag är lite putt idag, lite mer känslig än vanligt. Jag går tillbaka i minnet, saknar och känner. Vet att folk går vidare och känslorna bara väller ur en, hur kan de bara gå vidare sådär?!.. Verkar inte minnas, verkar inte känna något. Spelar på det kanske, för de vet att jag tar åt mig. Det gör jag alltid. Tar åt mig av andras liv.. andras sätt att handskas med det som varit. Nu börjar jag snart grina.. fan! Välkommen till den nya grejen, grejen där tårarna är det hippa, det koola!.. De som det finns flest av. Jag är mensskrikig, blödningsattackerad.
Skriker efter nytt, mer intressant. Behöver mina umgängeskickar, de där nya softare personerna. Vi liksom bara hänger och slänger, dänger asfalten i ansiktet på dig. Eller nåt?! Jag vet inte men umgängeskickarna behövs och de är ju faktiskt inte så farliga, nya vänner kan man inte skadas av!!!
Skriker efter nytt, mer intressant. Behöver mina umgängeskickar, de där nya softare personerna. Vi liksom bara hänger och slänger, dänger asfalten i ansiktet på dig. Eller nåt?! Jag vet inte men umgängeskickarna behövs och de är ju faktiskt inte så farliga, nya vänner kan man inte skadas av!!!