Det här är jag

2009-03-10 @ 15:41:38 Permalink "Frankie" Kommentarer (0) Trackbacks ()

Ja det har tillkommit ett par nya läsare... så jag tänkte presentera mig själv igen.. Det var ett par år sedan sist.

Namn: Frankie (egentligen heter jag ju självklart något annat, men jag försöker göra det så anonymt som möjligt och har därför valt att kalla mig Frankie, som för övrigt är en mycket stor operasångare, och för er alla fjortisar gittaristen i MCR.. OOOUH)
Ålder: 20-nåt.. går man efter mognad ligger jag under gränsen i både systemålder och tobaksåldern
Bor: I våran vackra huvudstad.. eller ska jag vara helt ärlig ett par min därifrån mitt ute i skogen där bussarna inte går.
Sysselsättning: SJUKSKRIVEN, jajamensan jag får pengar trots att jag inte jobbar.. sug på den du! Dock har jag fortfarande mitt riktiga jobb kvar.. som säljare då.. inom ett väldigt stort företag. Säljare är dock inget jag stönar för, jag har andra mål i livet!
Civilstånd: Stånd har han, var och varannan minut, om jag får säga vad jag tycker.. men ibland är han riktigt mysig faktiskt. Och ja, han ger mig tryggheten jag behöver (plånbok, körkort, bil). Den första mannen jag verkligen kan kalla man. Min snopp, min karl.. min andra hälft. Jag har också ett par fiskar i starka färger och en liten panter..
Sysselsättninge just nu: ja som sagt jag är sjukskriven.. och med min ganska stora käft brukar jag ha ganska mycket att säga om saker och ting. Tack vare min ADHD-diagnos har jag även mist förmågan att ljuga.. en liten vit lögn.. så långt kommer jag oftast inte heller. Bloggen är mitt stora intresse, om man bortser från alla dessa kreativa ideer som flödar ovarför hjärnbalken (?).. Shoppar gör jag en del också, det är tydligen pga manin. Ja just det jag är Bipolär också.. och är inne i en blandepisod.. både manisk och deprimerad at the same time!...
Lider av: Minnesförlust.. jag lever för varje dag, och har därför svårt att komma ihåg dagen innan. Dosett, ja världens bästa uppfinning egentligen men ett dosett-pro är inte något att skryta med,.. jag tar mediciner i massor. Sötsug.. en biverkning från någon av medicinerna visste jag vilken skulle jag sluta direkt. Spindelfobi.. jag hatar spindlar.. och höjder, vem gör inte det liksom? Social fobi.. det hurrar vi för, då mitt arbete kräver att jag ska vara ett socialt proffs. Medicinprickar.. som aldrig försvinner.. på onsdag blir det doktorn. och Bitterfitteri.. dock är det inget jag lider av.. snarare utnyttjar.. 


Kort och gott jag är precis som er alla andra, lite mer bitterfitta, lite mer oeftertänksam..

Kommentarer


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback