Delad
Det är delat just nu. Allting!
Min ena halva mår bäst, underbart, lever livet, livet lever. Överallt, hela tiden.. någonting!
Energin sprutar ut ur alla möjliga och inte möjliga tänkbara hål. Ush så det låter.
Det kliar i fingrarna, i benen, i hjärnan. Jag vill tänka, pilla och dansa.
Den andra halvan som dyker upp helt utan förvarning gråter tills tårkanalerna svullnar.
Har ångest över allt. Och gör dumma och onödiga saker.
Det är trist, men i det stora hela börjar jag se det ljusa i livet.. men jag tror det kryper i buskarna, jag tror att det ljusa kommer blända mig tillslut, och kanske.. om jag inte passar mig, händer det igen.