That crazie son of a bitch... Mr PeeNee.. doing some fucked up stuff with his girls..
Jag är så totalt avtänd en människa kan bli, för första gången i mitt liv mår jag illa (for real) av bilder i huvudet och ord på skärmen. Jag funderade på ett bra avslut till ett crapigt förhållande och fick iden att kissa i en mugg och hälla detta i offrets mun, men kom på mig själv med att det är att gå alldeles för långt.. Inte fan kissar man på folk. Kiss ska ner i toaletten eller ut i naturen. Att göra sånt i ett sexuellt sammanhang är bara sjukt. Idag tappade jag lite av respekten till er grabs, det är tragiskt sånt där. Tacka gudarna för de som vet var skåpet ska stå och som vet var rätt knappar sitter, att man inte ska prata kiss och bajs mitt uppe i själva akten och vet att man inte smygfotar tjejen.. för senare användning vid ensamma tillfällen. Dessutom vill vi inte veta när ni ska på dejt med Lena Handén, vi vill inte veta vilka tjejer ni satt på tidigare och vilka sjukdomar ni haft. Och vi vill ABSOLUT INTE höra om den där gången du satte på den där bruden i ett tält på den där festivalen, den där bruden som bara råkade vara min bästa vän.
Föresten, kollar alla killar ner mellan brudars bröst så fort de böjer sig ner?
...jag tror jag bestämt mig.. efter nyår blir det blekning och färgning. Måste ringa systrami när hon kommer hem.. så får hon fixa o trixa lite, det blir nog bra, i värsta fall är det ju bara att färga över.
Jag har inte sett framemot nyår, inte alls. Nyårsafton är dagen då man tänker tillbaka på allt som hänt under det senaste året, och en dag man antagligen kommer komma ihåg ett bra tag framöver. Det ligger lite tryck över just nyårsafton. Man måste ha så kul som möjligt. CRAP, jag hatar sånt. Men idag har jag inte nyårsångest pga höga förväntningar, jag har nyårsångest.. för jag vet inte alls vad jag ska göra. Det har dykt upp för många saker att hitta på, och jag kan inte bestämma mig. Magkänslan säger att jag borde åka in till stan, med Mr. A och hans vänner.. och ja.. jag borde nog gå på magkänslan. Men det skulle vara awesome att åka till norrort och fira in det nya året med de hårfagra herrarna där borta, jag fick som ett slags tecken i morse att jag borde träffa dom också. Tänk om J hade varit hemma, då hade jag inte haft någon beslutsångest alls. Den jäääveln! I vilket fall som helst ska jag på middag hos papi först, jag tänker inte räkna med att bussarna går då.. men taxi måste ju vara omöjligt att få tag på ikväll.. nu svamlar jag bara en massa, kände att jag inte riktigt fick den sömnen jag hade behövt inatt.. pappa tror att jag kan vara på väg uppåt igen. Nihiiice!
Jag är inne i en noll-period just nu. Gått in i mig själv så totalt att ingenting betyder något just nu, jag känner mig sådär oerhört kall. Något jag inte gillar.
Har umgåtts och pratat en del med A, och det fungerar. Han får mig att känna mig bra, ger uppmuntrande ord och skickar uppmuntrande sms när jag mår som sämst. Igår var vi i stan, gick på bio och käkade på donken. Jag inhandlade dessutom nytt garn. Det har ju blivit min nya terapi, så garnet finns alltid vid min sida. Ni får jättegärna beställa något, just nu är jag inne på halsdukar, men snart tänkte jag gå över till mössor, sockor och tofflor. Allt för en hundring + materialskostnad. Sälj sälj sälj.
Sömnen har börjat krångla igen, ångesten håller mig vaken på nätterna och jag somnar runt 4-tiden varje natt. Jag måste få en tidigare tid till Dr. Awesome, men jag vet vad han kommer att säga, "Du ska möta ångesten!". Jag har funderat på hur man gör, vilket jag har fått förklarat för mig många gånger, men jag hajjar det liksom inte. Säg att jag får ångest, mår dåligt, blir stressad, vill inte vara kvar. Jag bestämmer mig för att stanna där jag är, försöka lista ut varför jag har ångest. Det slutar oftast med att jag inte hittar orsaken, flyr till en vän och ångesten hamnar i skymundan. Så fort jag kommer hem igen, knackar han återigen på min axel. Och jag vet fortfarande inte varför. VARFÖR VARFÖR VARFÖR????.. Det är ungefär så mitt liv ser ut just nu. Jag analyserar sönder mig själv och ångesten, hittar inga orsaker.. orkar inte mer, och efter ett tag går jag in i mig själv. Jag kan ju inte ha en vän vid min sida 24 timmar om dygnet, 7 dagar i veckan. Därför tycker jag mig ha rätten just nu till effektiva mediciner, vilket min läkare inte håller med om. "Du måste möta ångesten!". Men jag orkar ju inte mer. Jag känner att jag behöver börja jobba så fort som möjligt, och utan sömn och med ångesten hängandes över min axel stup i kvarten känns det som en omöjlighet. Om vi då skulle medicinera bort ångesten till en början, och sätta igång mig i arbete igen, hoppas på att arbetet tröttar ut mig psykiskt och att jag då inte har tid för annat än arbete och vänner.. då har jag alltså inte tid för ångest. Peace of cake..
Nu är det time for The Exorcist, med broder min och vän till honom. Dessutom ska jag sticka klart den där blodröda halsduken jag började på igårkväll. CHACHA!
Julen är över, suck och stön. Jag ligger i sängen och halvgråter, har precis sett på en helt underbar film. "Where The Wild Things Are". Det var en perfekt avslutning på den här dagen. Nu är det bara nyår kvar, men jag förväntar mig att dagarna innan kommer gå långsamt, det brukar vara så. Imorrn är det julafton igen, hemma hos min käre far. Det var lite annorlunda att bara fira jul på ett ställe i år, självklart var den traditionella påhälsningen hos mormor ett måste, men det räknas inte riktigt som att "åka runt". Jag fick vad jag önskade mig, en jul utan dåliga tårar och ångest. Visst ligger den där och pyr lite grann, men det finns en orsak. Jag saknar! Tänker mig att nystarten jag väntar på kanske är möjlig.. snart. Och jag är oerhört sugen på att börja från scratch igen.. så gott som det går iaf. Jag vill bara ta en middag på King Tan, tänka tillbaka på allt bra och bli förlåten.
Jag ligger i min skogsvrå, där lugnet råder. Tänk att jag har ett rum som inte framkallar ångest. De små korgarna jag fick av mamma i julklapp står på den nya byrån, en för nagellack, en för smycken och en för fickplock. Resten har jag slängt ner i den översta lådan, jag älskar sånt.. ordnat kaos. Väntar på att min legolampa ska komma i lager igen, så jag kan klicka på beställa-knappen och ge mig själv en försenad julklapp. Funderar på vad jag ska köpa till dig, det måste bli bra. Det får inte bli annat än bra, jag måste gnugga hjärncellerna och tänka ut något riktigt jävla skitbra. Så du blir glad. Jag gillar när du är glad.
Julafton. Julångest. Imorrn är det julafton, jag har köpt julklappar idag.
Den senaste veckan har varit hemsk, jag är elak och lättstött. Jag ber om ursäkt, förlåt. Snart är det nyår, något jag inte heller ser fram emot. Jag är superstressad. Nära tycker att jag ska lägga in mig, jag ligger hellre här, i min skogsvrå och bara luuuuktar på blommorna. Försöker att inte bli upprörd, försöker röra på mig så mycket som möjligt, umgås i den mån jag orkar.
Jag saknar dig så oerhört mycket. Jag är en riktig satkärring, en bitterfitta ibland. Försöker hålla tillbaka för att du inte ska få skit över dig, men samtidigt känner jag mig så osäker. I vilket fall som helst, älskar jag dig. Jag, älskar, dig. Förlåt.. igen. Hoppas att det går över, när nyår är över. Det blir nog så.
"Varje år försvinner hundratals svenskar spårlöst. Många försvinner frivilligt, medan andra har blivit utsatta för brott. De anhörigas sorg, rädsla och längtan är en oerhörd börda att bära. Många viger sitt liv åt att söka efter sina älskade. I en kortfilm musiksatt med Kents nya singel Hjärta vill Kent och Efterlyst uppmärksamma en grupp människor i samhället som ofta står ensamma i sitt lidande.
Kent har länge haft tanken på att göra en kortfilm av låten Hjärta med fokus på försvunna människor. I Sverige saknas det dock en rikstäckande organisation som tar tag i dessa frågor och det enda forumet som faktiskt existerar är Efterlyst. Därför tog Kent kontakt med Efterlyst och resultatet blev en 4.37 minuter lång film, regisserad av Robinovich.
Filmen tar upp åtta autentiska försvinnanden som har uppmärksammats i Efterlysts sändningar i TV3 och är en konstnärlig tolkning av de anhörigas sorg, inte ett redaktionellt inslag. De anhöriga har godkänt att fallen uppmärksammas i filmen."
Jag ska göra tuttarna stora, färga håret blondt och fylla läpparna med fett från min bakdel. Gifta mig rikt, börja hänga på stureplan, och köpa alla mina kläder från D&G. Dessutom ska jag ha fejknaglar, sola solarium minst 3 gånger varje vecka och åka till Gotland under Stockholmsveckan. Min man ska ge mig dyra klockor och smycken, jag ska köra runt i den nyaste porshen, även under vintertid. Och ha sommarställe på Maldiverna. Jag ska be mina städerskor att bära såna där dräkter de alltid har på film. Bli Årets Playmate och senare Hefners efterträdare. YOU GO GIRL!
Allvarligt, ska vi hångla?! Sätta på varandra i konstiga ställningar, oralt kanske?! Nej jag ska bli assexuell, eller kanske precis tvärtom. Leka med allt som har något som dinglar mellan benen, och förstås är av samma släkte som mig.. människosläktet alltså! Jag fick en Ge-upp-känsla i kroppen. Kom på mig själv med hur otroligt få människor jag egentligen har något utbyte med. Det är mina män. Done. Nej jag ska gå och vara bitter någon annanstans. Hej!
Uha, jag har dragit på mig en rejäl förkylning. Inatt låg jag i min skogsdunge och frös som en liten hårlös hamster, våra fönster är nämligen från Dackefejden och så fort det blåser ute, blåser det inne. Jag förbannade mig över elementet som inte tycktes fungera, snoret som rann i näsan och halsen som sved. Kollade ut genom fönstret och det var helt vitt. Rös till och det kändes som om jag stod mitt i allt naken och ensam. Aldrig har jag frusit så mycket när jag legat i en säng. Värdelöst. Jag saknade sällskap, hud. Jag som alltid trycker mig mot min sängpartner så hårt att det ofta slutar i att vi delar på en bit som inte är större än en halv 90säng. Värme.. Mmmm. Jag gick ner kokade en kopp the, och försökte hitta värmen. Men det gick inte, jag hade en värdelös natt. I morse skulle jag ringa till Fröken Malin, men jag vaknade aldrig. Och när jag väl gjorde det var det försent, att det dessutom var så kallt i huset gjorde inte saken bättre. Men tillslut lyckades jag springa in i badrummet, där vi har värmeslingor och satte mig genast ner på golvet, tog en varm dush... tills varmvattnet tog slut och gick ut för att kolla hur många grader det egentligen var här inne.. 16 grader celsius. BRRRRRRR... Idag är det busskaos, och de har ställt in nästan all trafik. Höhö säger jag som har turen nog att få skjuts till Mr Doctor. Nu ska jag dricka upp min tredje kopp the för dagen, gå ut och skotta snö och sen begrava mig i täcken och filtar.
Jag ligger i min övermysiga säng, med dubbla täcken och fyrtioelva kuddar. I min alldeles egna skogsdunge. Jag bygger framtidsplaner i huvudet, men har svårt att bestämma mig. Jag är bitter över nolifers som du, trött på fula raggningsknep på helgon och har förbaskat ont i halsen trots en liter the.. Te, thé(?) Det jag är mest irriterad över är DU, du du du.. DIG! Ditt sätt att bete dig, inte för att jag är världspro på allt som har med beteende att göra.. but still! Det finns en viss antoning på less respect is better then more. Jag gillar inte sånt. But I shoot back.. with my zombiekillerbazooka, poff and then ur dead. Det värsta av allt var att du föll tillbaka i något jag inte fick falla tillbaka i... och poff, now ur a dead man again.. shooot.. craaaap och hell.
Mitt i allt måste jag säga att jag haft ett par underbara kvällar, i dåsighetens tecken.. With some awesome guys. En gummiklubba i huvudet sen är kvällen räddad. Vi pustar ut. Jag är kär i vänskapen och dessa två herrar, tre om man ska räkna med tigern. Jag är kär i att jag redan innan situationer uppstår kan berätta klart och tydligt hur de kommer bete sig, vad de kommer göra och vad de kommer säga. Det känns som en threesome beyond the awesomeness u sometimes can see if ur enough drunk. TOTALLY!
De senaste veckorna har jag varit på rymmen, på fri fot. Jag ballade ur totalt och fick hitta min trygghet någon annanstans än hemma. Det kändes en aning otryggt, men jag behövde den där pausen. HelgC/o hos J och N.. vilket har passat alldeles utmärkt, det är ett ställe jag verkligen trivs, som fisken i vattnet. Om det inte vore för deras tredje inneboende skulle jag nog tagit den platsen. Fast det är kallt som fan på morgnarna när man vaknar. I veckorna har jag bott hos C/o, vars mor är en ängel. Och titt som tätt har jag flytt staden och begett mig ut till skärgården. Sooo... mina vänner och bekanta, jag har varit onåbar. Inte med flit, livet har bara varit lite turbulent, familjen har varit borta och jag har blivit tvungen att skaffa mig en ny, tillfällig. Nu är jag tillbaka i livet, och jag tänker snart sakta men säkert komma tillbaka till er. Because ur always in my miiiiind.
Jaha.. och snart är det jul! Jag tänkte tidigare att jag skulle julstrejka. Men julklapparna lockade för mycket. Jag tänker fira lite smått. Sen är julen över och det är mellandagar, och efter mellandagarna är det nyår. Och jag har nyårsångest. Jag kämpar som ett djur för att få J att stanna i detta vintersköna land och få söderkisarna att fixa lite partie... för det behövs, de har fortfarande inte haft någon inflyttningsfest!!! SHAME.
Ikväll flyttar jag in i mitt nya rum.. dock finns det ingen förvaring, eller nej det finns inga möbler alls... bara min mysiga säng.. i jul ska det fixas och trixas och jag ska inhandla mig en byrå, lite tyg.. ett akvarium och den där asballa legolampan!
Så nu har jag inte bloggat på bra jävla tag, skönt det..eller nåt. Detta har berott på många saker, de släppte mig på fri fot, och sånt slutar ju aldrig bra. Jag tänkte att jag berättar mer när jag kommer hem, just nu sitter jag på trygg mark.