Obetydlig, betydelselös?
Nu är påsken här och ja, det betyder att man får städa.. en massa. Själv sitter jag och funderar över ingenting. Jag är noll just nu, med en snutt betydelselöshet..(?) För det är precis så jag känner mig just nu... Betydelselös. Jag går omkring utan svar, vandrar i en ständig dimma.. jag håller varken med eller står emot. Orkar inte vara arg inte heller ledsen. NOLL, jag är noll.. på skalan på mitt stämningslägepapper har jag kryssat i måttligt deprimerad, för det är väl ungefär vad det känns att vara noll. Jag har den där klumpen i magen, de där tårarna bakom ögonen.. men som sagt jag orkar inte släppa ut något, det tar för mycket energi.
Igår träffade jag Malin, hon är min favorit på öppenvården. Och inte förens nu verkar det som att jag kommer vara sjukskriven längre. Har lång tid kvar innan Lamictalen är uppe i dos. Alltså lång tid innan jag blir stabil. Sårbar beskriver de mig just nu, och det stämmer väl. Varje motgång är världens undergång. Men jag ska inte deppa ihop, snart är det helg.. en pojkvänslös fredag, men en sanna-fredag. Det är dags för en sådan, släppa ut alla tankar lite mer. Jag längtar.