hmmpf!
Skåne är här...
Sanna är tillbaka..
och Mr. nobody är totally gone!
Jag är ledsen på riktigt, förstår mig inte riktigt på. Trodde eller kanske önkade, fast nej.. jag har ju sagt hela tiden att jag egentligen inte orkar bry mig. För det är det jag vill tro, att jag verkligen inte bryr mig. Jag har haft semester i en vecka och nu börjar tankarna komma ikapp. Jag gillar det inte, känns lite obehagligt sådär, jag trivs bra utan alla tankar.
jaja, nu är de här iaf, och ja som sagt det gör mig ledsen. Det bästa vore om vi kunde prata, sådär som normala människor, sådär som jag kan göra med resten av mänskligheten.. men icke, det funkar inte.. jag klarar det inte. Varför i helvete klarar jag det inte för?.. är väl bara att öppna käften, släppa ut lite.. vänta på svar sen är det över, hur svårt kan det vara!
Jag bryr mig, önskar att jag kunde ta det här, och blir ledsen när jag inte hör något från dig.. men jag tänker nog fortsätta inte bry mig.. inte ge mig chansen på riktigt, och hoppas på att det går över på ett smärtfritt sätt utan tårar.
Egentligen är det ju bara den där fina utsidan och den där lite korkade hjärnan som charmat mig..
Veckan har tillbringats i en rätt mysig lägenhet på Hornstull med mycket gott sällskap, sushi och massvis av filmer.
Den har tillbringats på Långholmen, med goda vänner, fint väder och alkohol. Vi har gjort av med pengar på onödiga saker ätit på restaurang för många gånger, pengarna är borta och egentligen vet jag inte på vad. KUL!
Ett samtal nu är jag gladare, ska ut o dusha och hoppas på att kvällen löser sig själv.. jag orkar inte planera.
OVER AND OUT!
Sanna är tillbaka..
och Mr. nobody är totally gone!
Jag är ledsen på riktigt, förstår mig inte riktigt på. Trodde eller kanske önkade, fast nej.. jag har ju sagt hela tiden att jag egentligen inte orkar bry mig. För det är det jag vill tro, att jag verkligen inte bryr mig. Jag har haft semester i en vecka och nu börjar tankarna komma ikapp. Jag gillar det inte, känns lite obehagligt sådär, jag trivs bra utan alla tankar.
jaja, nu är de här iaf, och ja som sagt det gör mig ledsen. Det bästa vore om vi kunde prata, sådär som normala människor, sådär som jag kan göra med resten av mänskligheten.. men icke, det funkar inte.. jag klarar det inte. Varför i helvete klarar jag det inte för?.. är väl bara att öppna käften, släppa ut lite.. vänta på svar sen är det över, hur svårt kan det vara!
Jag bryr mig, önskar att jag kunde ta det här, och blir ledsen när jag inte hör något från dig.. men jag tänker nog fortsätta inte bry mig.. inte ge mig chansen på riktigt, och hoppas på att det går över på ett smärtfritt sätt utan tårar.
Egentligen är det ju bara den där fina utsidan och den där lite korkade hjärnan som charmat mig..
Veckan har tillbringats i en rätt mysig lägenhet på Hornstull med mycket gott sällskap, sushi och massvis av filmer.
Den har tillbringats på Långholmen, med goda vänner, fint väder och alkohol. Vi har gjort av med pengar på onödiga saker ätit på restaurang för många gånger, pengarna är borta och egentligen vet jag inte på vad. KUL!
Ett samtal nu är jag gladare, ska ut o dusha och hoppas på att kvällen löser sig själv.. jag orkar inte planera.
OVER AND OUT!